Allt hinner ikapp nu. Tankarna. Drömmen.
Det som varit gömt börjar krypa upp till ytan.
Runt omkring dig har Ă€nglatrumpeter slagit ut i nattens sken. Deras vita blommor Ă€r som förföriska munnar som andas in svart nattluft och andas ut en dimma av förvillelse. Isadora höjer sin röst: akta dig⊠vad du Ă€n gör, andas inte in doften. Ănglatrumpeter ser ut att vĂ€xa frĂ„n himlens ljus men bĂ€r pĂ„ underjordiska koder som du inte Ă€nnu Ă€r redo för.
Du litar pĂ„ Isadora och försöker hĂ„lla dig undan.Â
Ett vĂ€sande ljud kommer frĂ„n det dunkla buskaget, ett lĂ„ngsamt hasande hörs pĂ„ olika hĂ„ll. Du kĂ€nner dig iakttagen av nattens osynliga ögon.Â
I ett försök att hÄlla rÀdslan i shack börjar dina ögon vandra lÀngs med stigen. Trots Isadoras varning dras din blick likt en magnet mot de böljande vita kronbladen som nu skimrar av pÀrlemor och mÄnljus. Doften Àr svÄr att undvika, den slingrar sig genom luften, tung och förförisk som en dimma av jasmin, liljor och vanilj.
Isadora varnar igen. Hon Àr farligâŠÂ
Orden fĂ„r dig att vakna till, du för ner handen i vĂ€skan och rör vid gĂ„van som oraklet gav dig. Det kalla glaset hjĂ€lper dig att fokusera pĂ„ nĂ„got annat. För nu.Â
Och sÄ öppnar sig stigen framför er. DÀr Àr gravstenen.
Men vem Àr det som Àr död?
Isadora stannar, som att hon kan lÀsa dina tankar. Hennes blick Àr allvarlig nÀr hon viskar:
âDu undrar vem som Ă€r död? Det Ă€r vi - mĂ€nskligheten. HĂ€r ligger vĂ„ra drömmar, vĂ„ra krig, vĂ„r stolthet, vĂ„r lĂ€ngtan, vĂ„r sorg - vĂ„r musik, vĂ„ra sagor och allt det vi Ă€lskade och hatade. Allt som en gĂ„ng var vi.âÂ
⧠Ăvning: Ditt sista budskap till mĂ€nskligheten â§
FörestÀll dig detta:
MÀnskligheten har bara 24 timmar kvar att leva. Allt vi byggt, Àlskat, förstört och hoppats pÄ - kommer att lösas upp i ett svart tomrum.
Du stÄr dÀr, med en megafon i handen. Du fÄr en enda chans att tala till vÀrlden. En sista gÄng kan din röst bÀra genom tid och rum.
Vad vill du sÀga?
Vilka ord vill du lÀmna efter dig, nÀr allt annat tystnar?
LĂ„t ditt hjĂ€rtat skriva genom dig. SlĂ€pp tankar om prestation och perfektion - lĂ„t din kĂ€rlek, din sorg, din sanning, i sin rĂ„aste form, eka genom orden.Â
⚠InspirationsfrÄgor:
-
Vilket Àr det viktigaste du vill att vi mÀnniskor ska minnas om varför vi var hÀr?
-
Om mÀnskligheten dör, vad vill du bevaras i universum som ett frö?
-
Vilka ord av kÀrlek vill du sÀga till den vÀrld som snart inte lÀngre finns?
-
Vad Ängrar du att vi inte sÄg, inte gjorde, inte levde?
-
Vad vill du viska till kommande sjÀlar, om de en dag fÄr börja om?
-
Om ditt hjÀrta fick tala, utan rÀdsla, vad skulle det ropa genom megafonen?
Skriv ner ditt budskap. LÀs det sedan högt för dig sjÀlv, som om vÀrlden verkligen lyssnade.
LÄt tÄrar, vrede, vÀrme eller stillhet fÄ komma. Allt Àr vÀlkommet hÀr.
Du Àr inbjuden att dela din upplevelse av detta uppdrag i Det Trygga NÀstet.
Hon strĂ€cker fram en bandspelare.Â
âLyssna⊠det finns ett sista meddelande.â
Klicket nÀr hon trycker pÄ play skÀr genom tystnaden.
Ur högtalaren brusar en nyhetsröst fram - en röst frÄn den sista dagen pÄ jorden - den dag dÄ mÀnskligheten plötsligt vaknade - men alldeles, alldeles för sent.
scrolla up och klicka pĂ„ gravstenen för att komma till dagens uppdrag. â
