"Titta här" sa Isadora och pekade mot det utrullade manuskriptet. 

"Det här är en av alkemins äldsta symboler: Solkungen och Måndrottningen.

De representerar två urkrafter som samverkar inom dig. Den solära och den lunära - Det maskulina och det feminina - Det synliga och det osynliga.

Sedan tidernas begynnelse har dessa krafter varit i konflikt. Men det måste få ett slut. Det är därför du är här eller hur?

När jag såg dig på torget visste jag det, dina ögon glimrade av silverljus och havsvatten. Du har det i dig. Det har du alltid haft. 

Precis som allt liv börjar i vatten, ska vi även göra det. 

Låt mig introducera dig till Moder Lunas hemligheter.

Måndrottningen är cyklisk, föränderlig, rytmisk, flödande och bär hemlig kunskap.

Hon är en shapeshifter - mörk, ljus, vacker, ful - hon ger liv och hon tar hand om det döda och ruttnande. 

Hennes essens är magnetisk, oemotståndlig, cirkulerande, rörlig - liksom det varma blodet rytmiskt pumpar genom våra kroppar och våra drömmar är återkommande genom livets rörelser.

Alla kungar föds ur vatten – hon är alla kungars moder.

Även de är burna i livmoderns hav. Allt liv på jorden började i vatten.

De gamla visste att vatten lever. Det bär medvetande som minns. Och lyssnar. 

I det djupa blå, mellan sinne och hav, mellan fantasi och verklighet finns sjöjungfrur, sirener och näckar - de är sagor endast för de som glömt hur man ser med stängda ögon. Näcken i nordens skogar spelar sin fiol, som en påminnelse om vattnets förföriska farlighet och dess heliga gåva. 

Måndrottningen förkroppsligas genom att du vänder dig mot dina inre vatten – känslor, drömmar, det omedvetnas djup. Vårt arbete handlar inte om att rusa mot svar från tanken, utan om att gå djupare, att hissa ner tankarna till brunnen av det omedvetna, där vår visdom alltid väntat på oss. 

När du är redo vill jag visa dig något"

Isadora pekar mot en dörr.. 

"En av mina systrar väntar på dig. Vill du träffa henne?"